Vi hamnade inte i skidbacken idag, 10 plusgrader (hos svärmor, nära skidbacken) och regn avskräckte oss. Istället blev det en sväng till stan med min mobil, som kom hem från lagning i måndags, som bara har strulat sen dess och som nu har dött igen. Tyvärr kunde de inte göra något annat än att skicka den på lagning igen, men om den fortfarande strular efter lagningen så kunde de kanske reklamera den till Nokia. Skittelefon!
Nu har jag två brödlimpor står i ugnen, ska bli gott att smaka sedan. GI-limpor, fast utan valnötter tyvärr, för det hade jag inte hemma.
Funderar en hel del på fotoperationen. Först tänkte jag att det värsta nog är att jag kommer ha ont, nu lutar jag åt att tristessen blir det värsta. 6 veckor hemma, på heltid eller 75%, utan möjlighet att ta mig någonstans! Vet inte om jag kommer få köra bil, men bilen har ju Håkan hur som helst till jobbet. Annars kunde jag ju åtminstone åka runt och fika hos folk som är hemma om dagarna. Jag måste åka till biblioteket och få tag på några bra böcker.
Ett annat bekymmer är hur jag ska ta mig till jobbet om läkaren tycker att jag ska jobba 25%. Halkiga eller snöiga vägar kan vara jobbiga i vanliga fall, utan gipsskena och kryckor...
Barnen och hämtning från förskola/fritids är också ett problem. Visst, de får vara kvar på förskolan/fritids, men de dagar Håkan slutar halv sex känns inte det så kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar