2016-03-03

Hur är det?

Jag har varit hemma från jobbet idag, jag har varit hos mamma och så har vi och mina bröder varit på begravningsbyrån. Det är många beslut som ska fattas. 
Många har hört av sig på Facebook och Instagram och skrivit fina kommentarer. Det är härligt att läsa att ens pappa betytt mycket för många. Vänner har också hört av sig via sms mm, undrat hur jag mår och mina kollegor och min chef har skickat blommor. Tack för blommorna och tack för att ni hör av er! 


Jag har däremot upptäckt att det är väldigt svårt att veta hur jag ska reagera när folk som inte vet att pappa har dött frågar Hur är det? När jag var och köpte pizza ikväll till exempel (matlagning står långt ner på prioriteringslistan just nu, tillsammans med ord som nyttig och motion) så frågade tre personer Hur är det? 
Jag kunde inte ljuga och och svara Bra! för om de senare får höra att pappa dött så kanske de tycker att man är känslokall. 
Sådär, blev svaret, vilket leder till följdfrågor där man till slut måste svara att pappa har dött. Och då ber folk om ursäkt för att de frågat och skäms, men det kunde ju inte de veta...
Det blev hur som helst lite jobbigt och knepigt. 

Hur mår jag då? Jo, jag är glad för pappas skull. Nu har han det bra! 
Sorgen kommer och går, jag tror ärligt talet inte att det riktigt har sjunkit in än. Samtidigt som det är en sorgeprocess som har pågått i ett par år, sedan pappa blev dålig och inte kunde prata, gå och höra så bra längre. 

Avslutningsvis måste jag berätta om Oskars funderingar i morse när han skulle till skolan. "Vad ska jag säga om de frågar hur morfar mår?" frågade han. Innan jag han svara sa han: "Jag vet, jag säger att han mår bra. Och sen säger jag att han är i himlen!"

1 kommentar:

  1. Barn är kloka dom, eller hur:) Härligt att dina barn ändå hann att få ett fint band till sin morfar innan han blev dålig. Jag blev så berörd att ditt senaste inlägg att jag glömde att säga att jag tycker din nya header-bild på bloggen är underbar:)

    SvaraRadera