Men vi började förstås dagen med hotellfrukost. Den var ok, det mesta fanns, men inte det lilla extra. Jag saknade bär till yoghurten, färskost och gott, lite grövre bröd. Och våfflor. Men det fanns pannkaka och croissanter med nutella.
Sen åkte vi mot gruvområdet. Vi klädde oss för 5 plusgrader nere i gruvan. Innan det var vår tur kikade vi runt lite.
I huset på bilden nedanför ses folk som påbörjat nedstigningen i underjorden.
Dagbrottet!
Det blev dags för oss att ta på oss fina caper och hjälmar!
Sen gick vi nedför en massa trappor och in i gruvan. Här är ett schakt, där de tog upp malm förut. Och folk, om hinken var tom kunde 12 (tror jag) män tränga ihop sig med ett ben var i hinken och åka med upp. Läskigt!
Nu var det ju trappor och staket överallt, men jag antar att säkerheten inte var så stor förr.
De förklarade att det eldades mot väggarna (längst ner till höger) för att det skulle bli lättare att hacka.
Här har kungar, drottningar, prinsar och prinsessor signerat en vägg i grottan!
Tacksam att vi slapp klättra på stegar!
Vi var nere på 67 meter som djupast, men grottan är mycket djupare än så. I ett rum släckte guiden en kort stund alla lampor. Då blev det verkligen mörkt. Tur vi slapp försöka ta oss upp utan belysning!
Efter turen åt vi lunch på ett café, efter att ha gått till bilen och bytt om till shorts och tunnare skor.
Sen gick vi in på museet, som var ett av de bästa jag varit på, med många interaktiva inslag.
Oskar med en blåsbälg! Han lyckades få upp värmen så att kopparn smälte.
Elvira amputerar Oskars ben!
I ett rätt mörkt rum klev jag in i den här, som började röra sig eftersom den hänger i linor. Samtidigt började en film visas så att det såg ut som om jag åkte neråt. Häftigt!
Oskar klättrar upp ur gruvan. Det kunde ta en timme att ta sig upp!
Vi gick till ett hus där man kunde titta ner i schaktet med hinken, där vi var tidigare.
Den syns där, 55 m ner. Schaktet fortsätter ett par hundra meter till. Det var galler på golvet på vissa ställen där man skulle gå, det gav mig handsvett. Jag är nog lite höjdrädd!
Ett vattenhjul!
En arbetarbostad från 1800-talet, där vi träffade den pratglade äldste sonen i familjen som ”bor” där. Han berättade om hur det var att bo där på 1800-talet.
Styltgång!
Sen åkte vi hem! Alla ville hem, så det blev ett snabbt stopp på en mack i Ludvika för lite vätska mm och ett stopp för att köpa med sushi hem.
Hemma väntade keliga katter!
Och ett nytt projekt…
Vi har haft en härlig semester (tycker Håkan och jag i alla fall) men nu är det skönt att vara hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar