I mina egna fotspår

För 19 år sedan var jag också i Funäsdalen på semester. En del av det vi gjort nu gjorde vi då också. Till exempel besteg vi Mittåkläppen, Maria, Kenneth, Johan, Martina, Lovisa (nyfödd, i bärsele) och jag.

Då:

Nu:

Syrran med familj hade som tradition att fotografera sig vid den krokiga björken. Här ser ni mig, 20 år gammal. 

Då:

Vi hittade inte samma träd, det blev ett annat med krokig gren. 

Nu:

På toppen. 

Då:

Nu:

Vi gjorde också ett besök i Röros. Här står Martina på slagghögen ovanför Pippis gata. 

Då:

Nu:

Vi fikade vi Anderssjöåfallet. 

Då:

Nu:

Barnen tittade på vattnet. Då fanns det inga trappor tror jag. 

Då:

Nu:

Då som nu var det en trevlig semester! Vi hade dock bättre väder i år!

Lättare bergsbestigning och omvändelse

Igår morse sa vi farväl till lägenheten vi bott i vid Hamrafjället, efter att ha packat ut och städat.

Sen tog vi oss upp på Funäsdalsbergets topp med hjälp av en lift. Det var inte alls jobbigt för benen! Lite läskigt var det dock, de stannade liften varje gång någon skulle av eller på och då gungade de rejält. 

Väl uppe beundrade vi utsikten och åt glass. 

Sen vände vi om mot sydligare nejder. Vi såg renar ett par gånger, en var riktigt nära vägen. 

Ni som följt min blogg ett tag kanske känner igen er? Här stannade vi i höstas när vi var på väg till Njupeskär. Nu blev det fika här innan vi kom till Sälen, handlade lite och sedan åkte upp till Tandådalen. 

En lite latare eftermiddag...

Vi tog det lite lugnare på eftermiddagen. Efter att ha handlat lite mat till kvällen åkte vi och tog ett dopp. Det var riktigt skönt efter förmiddagens strapatser.

Eftermiddagsfika blev det vid Anderssjöåfallet. 

Vi gick uppför 288 trappsteg för att titta på fallet. Gå i trappor var väl egentligen inte det jag helst ville göra, men vem kan motstå ett vattenfall? Och en cache!

Sen slöade vi en lång stund. Barnen tittade på Smurfarna 2 på datorn. Håkan och jag läste på balkongen och Mathilda vilade. 

Nu har vi ätit kvällsmat, pastasallad med salami, lufttorkad skinka, fetaost, soltorkade tomater med pesto och söt chili med chevre. Gott!

Mittåkläppen

Idag har vi bestigit Mittåkläppen. Vi började redan på förmiddagen, vilket gjorde att vi var ensamma på fjället hela vägen upp.

Det var jobbigt. Oskar och Elvira sprang uppför berget och tävlade om att vara först. Mathilda och jag hade svårt att orka lyfta fötterna stundtals. Men vi kom upp! 1212 m över havet, 394 m över platsen där vi startade och efter drygt 3 km vandring. 

Uppe på toppen hittade vi en cache (surprise!) och åt lunch. Medan vi satt och åt kom en kvinna uppjoggande på berget, stannade till, tittade på utsikten och joggade ner igen... Efter att ha ätit vandrade vi ner igen. Det var myyycket lättare att gå ner, även om det kändes i knäna. Vi möte några kor på stigen och så började vi möta andra vandrare. 

Sista biten ner fick jag hålla Oskar i handen och peppa honom rejält, det fanns inte mycket ork kvar i hans små ben. Men han gick hela vägen själv! 

Väl nere svalkade vi fötterna i en iskall bäck. Vi gick på ett somrigt utedass vid den vackra fäboden, det är inte ofta man går på utedass nuförtiden. 

När jag kommer hem ska jag leta rätt på kort från mitt förra besök vid Mittåkläppen, för 19 år sedan, så ska ni få se!

Skanser, öde platser och svenskt tema

När vi kom hem från Röros lekte barnen med Oskars nyinhandlade soldater.

Fisken rensades. 

Sedan blev det en kvällscachingtur. Först till en skans. Tre rader med stora betongklumpar låg från vägen och upp på berget. Under andra världskriget låg de naturligtvis på vägen också. 

Ett par bunkrar fanns där också. Och en cache. 

Vi fortsatte till hotell Tänninge. Under åren 1964-1984 bussades varje fredag stockholmare hit för att festa. Det finns ett dansgolv för ca 700 personer. 1992 stängde hotellet för gott och har sedan stått övergivet, fullt möblerat. På jornberg.se kan man se bilder inifrån. Öde och lite sorgligt. 

Sen åkte vi hem och tittade (nåja, TVn var på i alla fall) på "Svansen på Skansen" och åt mat. Vårt tema med mat från olika länder blev idag svensk mat, rökt sik med färskpotatis och pepparrotssås. Undrar vad det blir nästa vecka?

Nu laddar vi för bergsbestigning!

Röros

Eftersom väderprognosen blev bättre så åkte vi utomlands igår eftermiddag. Här står barnen på gränsen. Naturligtvis fanns det en cache där också.

Vi strosade i vackra Röros. 

Bland annat hamnade vi på en av gatorna där Pippi spelades in. 

Ser ni att det är samma hus?

Vi avslutade med en glass och så köpte vi norskt godis. 

Då kom regnet, men vi märkte inget av någon Flom i alla fall!

Vädret styr vi inte över

Enligt väderleksrapporten skulle det bli regn och åska både här omkring och i Röros, vilket sabbade våra planer för dagen. Istället åkte vi till Funäsdalen och besökte Fornminnesparken, med gamla fäbodbyggnader samt bunkrar från andra världskriget.

Ser du barnen?

Mathilda och jag noterade tält när vi kom till Funäsdalen igår, det stod ingen skylt men båda tänkte vi att det var en plats för lågprisshopping. Vi åkte dit idag och visst hade vi rätt! Kläder, husgeråd, leksaker mm. 

När vi gick där kollade vi Yr och såg att vädret såg ut att bli helt ok i Röros på eftermiddagen, även om de fortfarande varnade för Flom (översvämning). Vi bestämde oss för att åka dit. Men först åkte vi till rökeriet i Bruksvallarna och köpte fisk. 

Och så åt vi lunch. Vacker utsikt!

På plats bland fjälltopparna

När vi hade hämtat nycklar och flyttat in i vår lägenhet drack vi kaffe och satte oss sedan i bilen igen. Vi åkte på Sveriges högst belägna landsväg, 975 möh, på Flatruet. Där tittade vi på bergstopparna runt oss. Oskar tyckte inte det var nån utsikt, vi var ju inte högt upp. Han ville gå till kanten!

Jag och mina fina i blåsten. 

Utsikt från vår balkong!

Vi gick en kort promenad och kastade stenar i älven. 

Sedan blev det kvällsmat, grekisk sallad med en massa gott!

Sedan har vi slappat framför TVn som till Oskars stora glädje fungerar!

Snart säger vi god natt!

På väg till Funäsdalen

Idag har vi åkt på små slingrande vägar i vacker natur, bland fjälltoppar och renar. Här förmiddagsfikar vi vid en sjö.

Syskonkärlek! (Helt spontant)

Elviras teckning med samma motiv!

Vacker natur, korten gör den inte rättvisa. 

Vi cachade lite. Här är vi vid Sveriges högst belägna by, Högvålen. Alla på kyrkogården hette Persson eller Dahl, nästan i alla fall. 

Lunch vid Tännäs. 

Vi besökte platsen för ett meteoritnedslag. Och cachade!

Glass han vi också med att äta. Oskar frågade när vi var framme redan vi åttatiden, ca 6 timmar för tidigt :) för övrigt är vi inte i Funäsdalen utan i Hamra!