Valborgsmässoafton

När man har barn så går ju vardagen vidare även när det händer tråkiga saker i släkten. Det betyder inte att jag inte bryr mig om min bror eller inte är orolig, men jag går inte omkring och är ledsen på utsidan hela tiden, även om tankarna snurrar på insidan mest hela tiden. Bäst att skriva det så inte folk går omkring och tycker att man är helt okänslig och hjärtlös.
Med detta sagt; Igår firade vi Valborg vid ån där vi firat de sista åren. Elvira och jag åkte dit och där träffade vi syrran, Lovisa, Johan, Martina, Johan och Arvid. Det var ganska kallt, så Arvid var nog den som hade det bäst, gosigt nerbäddad som han var.

Elden tändes, men av någon orsak fördes den inte ut på ån som den brukar utan låg kvar på kanten. De typiska Valborgssångerna uteblev, istället spelades dansbandsmusik. Syrran och co avvek snabbt, lagom när Oskar kom med Marcus med familj.

Barnen hoppade hoppborg en stund. Sedan gick vi in på Burger King och värmde oss en stund. Oskar med kompisar lekte i lekrummet och Elvira åt glass och jag drack kaffe. Trevligt sällskap hade vi, Marcus och Gabbes föräldrar!

Vi gick ut lagom till fyrverkerierna och när de var över åkte vi hem.

En kall men trevlig kväll!

 

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ner och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.

 

Herman Sätherberg