Narnia - The Voyage of the Dawn Treader

Äntligen har jag sett den, den tredje av de nyinspelade Narniafilmerna. The Voyage of the Dawn Treader, eller som boken den är baserad på heter på svenska: Kung Caspian och skeppet Gryningen. Egentligen borde det vara den femte boken, men man har valt att (ännu) inte göra film av bok ett och tre, Min morbror trollkarlen samt Hästen och hans pojke. (Jag har inte gett upp hoppet helt ännu, men det är väl inte troligt att de blir film...)

Boken/filmen handlar om Lucy, Edmund och deras odräglige kusin Eustace som kommer till Narnia via en tavla föreställande kung Caspians skepp, Gryningen. Kung Caspian har seglat ut för att söka efter sju försvunna riddare. Under sitt sökande råkar de ut för flera spännande äventyr.

Vad tyckte jag då om filmen? Till att börja med, det här med 3D är ju lite läckert, men jag skulle hellre se en vanlig film och slippa ha glasögon på mig, jag gillar verkligen inte glasögon. Ett litet irritationsmoment.

Jag har, som jag skrivit tidigare i bloggen, läst och älskat dessa böcker sen jag var barn. Naturligtvis är böckerna bättre än filmen, så är det ju nästan alltid. Att läsa och göra egna bilder i huvudet är bättre än att se film. Därmed inte sagt att jag inte gillar filmerna, tvärtom, det är så roligt att få se hur det skulle ha kunna sett ut på riktigt, eller hur någon annan tänker sig det. Som tonåring såg jag BBCs serie The Chronicles of Narnia, och jag älskade den också. Den var bra, för att vara sent 80-tal, även om den inte går att jämföra med de nya filmerna vad gäller teknik och specialeffekter.

Först måste jag säga att jag gillar skådespelarna! Skandar Keynes och Georgie Henley som spelar Edmund och Lucy har ju varit med tidigare och de passar bra till sina roller. De har lyckats bra med att få Lucy att se lite äldre ut (Ja, jag förstår att hon faktiskt är äldre nu än när hon spelade in den första filmen...). Ben Barnes som spelar Caspian fungerar bra som kung, jag gillar honom bättre utan den telmarinska brytning han hade i förra filmen. Will Poulter som spelar Eustace är ny för den här filmen. Han sköter sig bra - i början är han odräglig, precis som han ska vara.

Handlingen följer boken ganska bra. Vissa mindre skillnader finns naturligtvis, men de flesta spelar inte så stor roll, tycker jag. Naturligtvis borde Caspian ha återvänt till ön och gift sig med den vackra flickan (stjärnan), men det kanske sker i nästa film om det kommer någon mer film?Jag tycker dock inte om att Ripipips avfärd till Världens ände har fråntagits sin hjältemodiga prägel, eftersom han enbart gör det för sin egen skull i filmen och inte för att rädda några av riddarna. Sorgligt är det hur som helst när barnen, Ripipip, Caspian och Aslan skiljs åt.

Drakar, sjöormar, sjöjungfrur och andra varelser är välgjorda. Jag tycker att de har lyckats bra med filmen, jag tycker om den. Självklart tycker jag om den, det är ju Narnia vi pratar om!

Dagens citat:

Att alltid vara en smula barn

- det är att vara verkligt vuxen.

Jevgenij Jevtusjenko