Sen jag lärde mig åka slalom när jag var 15 år har det blivit lite eller mycket skidåkning varje år, utom 2008 när jag var gravid och hade foglossning. Då var jag i alla fall i Sälen och tittade på när Elvira lärde sig åka skidor, och njöt i solskenet. Sälen (Hundfjället/Tandådalen) är där jag har varit mest, med syrran och hennes familj. Soliga vinterdagar längtar jag något vansinnigt efter skidbackarna. Älskar att åka slalom, men också att sola, fika, umgås och ha trevligt.
I år blir det ingen skidåkning, det är visst nån som har opererat foten... Inte heller kan jag åka dit och titta på när barnen åker, Håkan jobbar och jag kan inte köra bil just nu. Det blir en vinter helt utan slalom. Elvira och jag sörjer. Depp, depp, depp =(
Vi tycker att det är väldigt tråkigt att ni inte ska upp också. Min man och jag pratade om det igår. Nästa år måste ni åka!
SvaraRaderakraaam