Shelly

Shelly försvann på sportlovet, när vi var i Sälen. Ida såg henne på torsdagen, Sandra såg henne inte på fredagen. Vi efterlyste henne på Facebook, men ingen hade sett henne. Vi antog att hon var död, att hon hade blivit påkörd, eller uppäten, eller hade lagt sig för att dö någonstans.  Det sistnämnda visade sig stämma, vi hittade henne liggande i en undanskymd vrå i fredags. Nu vet vi i alla fall. 

Lite bilder på henne:

Vi spontanköpte henna av Josefin när vi var där på besök. Hon fick namnet doktor Sheldon Cooper av Håkan, men visade sig vara en tjej, så smeknamnet blev Shelly. 

Första dagen hemma. 

Hon älskade att sova på ryggstödet till soffan, både som liten och när hon blev större. 





Sitta i fönstret gjorde hon också gärna. 



Elvira och Shelly!

Jag och Shelly, vid ett av de sällsynta tillfällen på senare tid då hon var supergosig och ville kramas. 

Shelly på sin plats i soffan! Var Maria på besök låg hon gärna hos henne. 

Vi ha begravt henne och markerat platsen med ett kors, som Elvira gjorde för Aslan och Lisa. Jag tror Elvira hade varit missnöjd med oss annars. 

Nu får hon gosa med Elvira. Vila i frid, Shelly!