Sportlov i Sälen, söndag

Först måste jag berätta lite om mitt mående. Dagarna efter järndroppet kände jag mig något mindre yr och lite klarare i huvudet. Sen var det nästan en vecka då förbättringarna kändes minimala. Men nu har det börjat hända något! Igår var jag nästan inte yr alls, bara vid några tillfällen, inte mest hela tiden som förut. Jag utmanade därför mig själv att gå en del, för att se vad som funkar. Jag blir fortfarande trött fort, men är inte konstant trött som tidigare. Andfådd blir jag också, men nu efter att ha gått nån km, inte efter att ha gått 10 meter. Det känns så bra att det äntligen känns bättre. Nu börjar jag hoppas på att kunna åka några åk slalom senare i veckan!

Igår fick Oskar åka själv i dimman. Han valde snowboard på förmiddagen och jag mötte upp honom efter en och en halv timma, med lite varm choklad. Då var han blöt, det är tråkigt nog plusgrader. Oskar är den som är på väg nedför backen på bilden!

Varm choklad smakade bra! 

Sen följde han med mig hem och slappade, torkade och åt lunch. På eftermiddagen skjutsade jag bort honom till Hundfjället där han träffade klasskompisen Nelly och åkte med henne. 

Sen tog han sig över till Tandådalen och fick ett fint åk i Fun Ride, alldeles ensam i backen! Jag hämtade honom på parkeringen. 

Håkan och jag ägnade oss åt bokläsning, serietittande och stickning under dagen. Efter kvällsmaten, spagetti Carbonara, så gick Håkan och jag en promenad. 

Sen blev det en tidig kväll, jag var väldigt trött. 

Om jag orkar gå 1,7 km borde jag väl kunna åka längdskidor 1,5 km?