23 cacher tog vi, ungefär hälften. Det tar lite längre tid att vandra när man stannar och cachar hela tiden. Kallt om hö derns blev det också, så vi bestämde oss för att spara coacherna på andra sidan sjön till en annan gång.
Mulet men ändå vackert!
Vi stannade för en vätskepaus här, efter att ha gått knappt en fjärdedel.
Hultatorp, ett gammalt torp som stått och förfallit sen 1939.
På sina ställen var det riktigt blött. När vi kommit en bit ut på spången låg resten av spängerna under vatten. Vi valde på tre ställen att gå runt det blöta, vilket nog gjorde att vandringen blev ca 1 km längre än tänkt. Blöta, kalla fötter när man är i en ände av en sjö och bilen i den andra änden är ingen höjdare.
På ett ställe var det så brant att de spänt upp ett rep till hjälp!
Lunch med utsikt!
Håkan och jag!
På tillbakavägen gick inte stigen längs sjön, det var inte lika vackert. Men en vacker bäck fanns det.
Och minnen av böndernas hårda slit med att bryta mark.
”Kung i Stenrike är jag.”
Efter ca 12 km kom vi tillbaka till bilen. Efteråt var jag rätt mör i kroppen. Det var ett tag sedan vi drog ut på nåt längre äventyr.
En annan som var mör var Elvira, som var ute och vandrade och grillade korv med två kompisar. Jättekul att de hittade på en sån grej! Hon hade gått fler steg än jag!
Kvällen blev lugn. Håkan och jag såg de två sista avsnitten av sista säsongen av Vikings. Alltid tråkigt när en bra serie tar slut. Beck Undercover hann vi också se, men den var seg.
Nu ska jag ta och resa mig från sängen och se hur stel jag är i kroppen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar