Igår, torsdag, tog jag tåget in till stan. Syrran hämtade mig vid stationen. I slutet av september bokade vi nämligen in en konsert, som vi sen nästan hunnit glömma. Utanför restaurang Karishma, en indisk restaurang, mötte vi upp Mathilda. Johan hade börjat jobba tidigare för att kunna sluta i tiden, men något strulade på jobbet så han fick sluta senare än vanligt och kom därför sent till restaurangen. Sen tog det lite tid innan vi fick beställa och innan vi fick maten, vilket resulterade i att vi fick slänga i oss maten på några minuter. Den stackars kyparen bad så hemskt mycket om ursäkt (inte för att det bara var hans fel, vi skyller på Johans jobb mest) och bjöd på papadam. Maten var sååå god, men vi hann inte riktigt njuta av den.
Vi skyndade iväg till Hjalmar Bergman - teatern och som tur var hann vi i tid!
Föreställningen framfördes av ett 15-tal musiker och ett 15-tal sångare och dansare. De framförde de mest kända sångerna från Andrew Lloyd Webbers musikaler. Tyvärr har jag inte sett alla, så några låtar var nya för mig.
Kvällens höjdpunkt för mig var Gethsemane från Jesus Christ Superstar, framförd av kvällens duktigaste sångare.
De lyckades med enkla medel förmedla olika stämningar från olika musikaler, här Memory från Cats.
School of Rock
De som står längst fram här var de som sjöng solon.
Avslutningen
En jättetrevlig kväll. fast jättekonstigt att inte kunna kommentera sångerna mm. Att vara tyst så här länge är bland det jobbigaste jag varit med om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar