Magisterpromotion

Framme vid universitetet slank jag in på en toalett och bytte om. Sedan var det dags för genrep. Oskar fick vänta utanför. Sakta fylldes sedan Aula Magna med anhöriga och de ca 380 promovendi. Jag träffade på några av de jag pluggat med, det var roligt!

Prorektor, professor Clas Hättestrand höll tal. Jag vill också ha en mantel!

Några i taget fick ta emot diplom. Jag var bland de sista, så det blev en lång väntan. Här tar jag emot diplomet från prodekan, professor Jonas Häckner. 

Fanfar och applåder!

Vi bjöds på musik av en brasskvintett från Kungliga Musikhögskolan och sång från Stockholms universitetskör. 

Lite häftig upplevelse!

Mingel med veganskt tilltugg. Gott!

Oskar fotograferade!

Sen tog vi tunnelbanan till stan där vi strosade runt lite innan vi köpte med oss sushi och tog tåget hem. 

Så glad över att Oskar gjorde mig sällskap!

Speciallärare!

Nu har jag det svart på vitt, jag är klar med utbildningen! Hurra!

Examination

I torsdags var det dags för examination av vårt examensarbete. Jag tog bilen till Lina, som jag har skrivit tillsammans med. Det är lättare att sitta tillsammans när det är digitalt, tyckte vi. Jag stannade och tog en bild på vägen dit, det är så vackert!

Examinationen gick bra. Efteråt var jag helt slut och tillbringade slutet av eftermiddagen i hängmattan. 

På kvällen girade jag med ett glas mousserande alkoholfritt vin!

Det har inte riktigt sjunkit in än, att tre års utbildning äntligen är genomförd. Jag har varit nära att ge upp flera gånger och det här sista året har varit väldigt tufft. Men nu är jag klar!

Skärtorsdag

 Igår blev det förmiddagsfika med plugg hos syrran. 

Sen handlade jag med mamma och hon provade sin nya jacka. 

Jag sprang en sväng. 

Vi tittade på ett par avsnitt av den nya Ronja-serien. 

Jag var till kyrkogården och tände ljus. 
På kvällen åt vi påskmat. 

Våffeldagen

I måndags tillbringade jag en del av dagen på ett café med Lina, som jag skriver examensarbete med. Vi fikade och tematiserade intervjuerna som vi gjort. Och pratade en massa om allt möjligt annat!

På kvällen tänkte Oskar och jag göra våfflor, men när vi satte i sladden så löste jordfelsbrytaren ut. Andra gången vi försökte (dumt kanske) så fick elen spel när vi slog på den igen, det blinkade som värsta ljusspelet i alla våra lampor och saker slogs på och av. Jag bröt strömmen och när jag slog på den igen var det helt svart. Nån huvudpropp hade gått. Oskar och jag åkte och köpte proppar och letade våffeljärn, men fick klara oss utan våfflor på våffeldagen. 

Samtal, plugg och promenad

I tisdags sken solen så vackert, men åh, vad kallt det var. 

Jag åkte till stan på eftermiddagen och hade samtal med terapeuten, sen käkade syrran och jag och shoppade lite. 

På onsdagen hade jag en föreläsning. 

I torsdags promenerade jag med Ingmarie igen. Det var så vackert ute!

Ja, och så har jag stickat, tittat på Grey’s anatomy, gjort småsaker hemma och tagit det lugnt. 

Sista dagarna på jullovet

De sista dagarna på jullovet ägnades till viss del åt att skriva klart ett arbete till speciallärarutbildningen.  På fredagen gick jag också en promenad i kylan och solen med Ingmarie. 

Jag handlade åt mamma och köpte med fika hem åt mig och Oskar. 

Ett besök hos Elvira med Håkan och Oskar blev det också innan Croque Madam och På spåret. 

Stickning och gos  med katten framför TVn. 

Läsa bok var svårare. 

Lördagen innehöll lite plugg. Jag håller på att fika upp de sista julkakorna och värmer dem på kaffebryggaren, som mamma alltid gjorde innan mikrons tid. 

Vi slängde ut julen och julgranen. Det blev ingen julgransplundring, men jag sjöng Träskodansen och Nu är glada julen slut i alla fall. 

Katten och boken slogs om plats i knät även idag. 

Söndagen var 4-månadersdagen. Som jag skrev på Facebook: 4 månader. Jag var tvungen att räkna flera gånger. Det är bara 4 månader sedan vår värld förändrades för alltid. På sätt och vis känns det som en evighet sen, samtidigt som det fortfarande är så färskt. Känslomässigt har jag fortfarande svårt att ta in att det är sant. Det borde gå att ändra till ett lyckligt slut. 

Jag saknar henne så, min älskade unge.

Det var också dagen då det var 25 år sedan jag började arbeta på min skola. Bilden är från examen ca en vecka senare. Jag är mig rätt lik. Lite fler gråa hårstrån och rynkor bara. 

Syrran kollade igenom arbetet jag skriver och förklarade några saker som jag inte riktigt förstod gällande statistik och sånt. 

Jag var till kyrkogården igen. Jag blir lika glad varje gång jag kommer dit och ser att andra har varit där och tänt ljus. Hon är inte glömd. 

Sen var det dags att ladda för en ny termin på jobbet. 

Hemma

Nu har vi varit hemma ett par dagar. Jag har tydligen inte tagit kort. Jag har pluggat lite. Oskar, Mathilda och jag har spelat Escape room. Oskar har jobbat. Mathilda åkte hem igår. Håkan har läst, tittat i kokböcker och tittat på youtube. Vi har sett Hobbit och Sagan om ringen. Jag har stickat. Vi har ätit mat. 

Typ så. 

Lite av varje!

I onsdags var jag hos mamma och fikade, jag tog med mig lussekatter!

Jag bakade bröd till mellanmål åt Oskar och hans kompisar. 

På kvällen var syrran och jag på bio och såg The Hunger Games - The Ballad of songbirds and snakes. Den var bra!

Jag har köpt en ängel som får stå bredvid ljuset vi tänder för Elvira. 

På torsdagen var jag hos min pluggkompis Lina och skrev ett par timmar. Och fikade knäckig äppelpaj! På vägen hem såg jag rådjur som stod och tittade på mig. 

På kvällen var jag till kyrkogården en sväng. 

Sorg och promenader

I söndags, på eftermiddagen efter Rockebro källa, åkte jag till syrran och fikade. Härligt att kunna sitta ute i solen, men lite svalt var det. 

Måndagen var en tung och jobbig dag, jag kommer inte ihåg vad jag gjorde men ser på bilder att det blev ett besök på kyrkogården i alla fall och enligt Runkeeper gick jag en promenad med Ingmarie. Fantastiskt att ha en vän som släpar ut mig på promenad och pratar om allt och ingenting. 

På tisdagen blev det en promenad med syrran och lite fika. 

Passar på att visa kransen jag köpte i fredags. 

På onsdagen var jag på jobbet och fikade på förmiddagen. Det var så roligt att träffa många av mina fina kollegor, men väldigt känslomässigt. Det är inte länge sedan Elvira satt i personalrummet med mig, när hon gjorde praktik och bestämde sig för att bli lärare. 

På eftermiddagen promenerade jag med Ingmarie igen!

På kvällen tittade jag i gamla fotoalbum och skrattade och grät om vartannat. Oskar och Håkan kom och tittade på Oskar som liten med mig. 

På torsdagen åkte jag till stan för samtal med en psykoterapeut, försäkringsbolaget betalar ett gäng samtal. Tror det kan vara nyttigt. Men det är jobbigt att besöka platser fulla av minnen. 

På eftermiddagen lyssnade jag på en föreläsning digitalt. Tur att jag inte behövde åka till Stockholm. 

Sen åkte jag och köpte en blombukett, det blev så tomt när alla fina buketter vi fått vissnade. 

Det for snö i luften, årets första snö för mig. 

Vackert, men konstigt väder!

Ett besök på kyrkogården blev det också. 

På fredagen skulle jag egentligen ha varit i Stockholm, men blev erbjuden att delta digitalt som tur var, hade ingen ork att åka iväg. Lyssnade på introduktionen av nästa kurs och tyckte att allt kändes väldigt jobbigt. 

Maria kom och åt mat på kvällen och bjöd på efterrätt, om jag minns rätt. 

Tre veckor

Jag gör ett försök att, nu efter begravningen, skriva lite om tiden mellan  Elviras död och begravningen.

Helgen

Vi åkte till Sälen på fredagseftermiddagen, Maria, Mathilda, Håkan och jag. Det var skönt att andas fjälluft och att kunna vara ute utan att riskera att träffa på en massa människor. 

Men överallt fanns minnen av Elvira. Rummet där hon och jag brukar sova. Hennes text i gästboken från sportlovet. Backen vi brukar gå i på Shiropromenad. Vårt fjäll som vi varit uppe på flera gånger tillsammans. De (denna årstid) öde korridorerna i Hundfjällscentret. Med mycket mera. 

Men åh, vad vackert det är!

Det blev en promenad på de nylagda spängerna som vi varit med och bidragit till.

Jag valde att fortsätta en bit uppåt, ensam. 

Och satte mig och andades en stund. Och grät. 

Vi pusslade klart pusslet som påbörjades i somras. 

Vi drack glögg och tittade på danska Husköp i blindo. 

Någon kanske oroar sig för hur Oskar hade det? Han var helt ok med att vi åkte, annars hade vi förstås inte gjort det. På lördagen var han på fotboll i Degerfors med Marcus. I regnet. 

På söndagen var de ett gäng grabbar som körde gokart. 

Han hade sällskap nästan hela tiden vi var borta och vi hade tät kontakt med honom. 

Förmiddagspromenad till sopstationen innan vi åkte hem. 

Lunch i Vansbro (vi såg Larz Kristerz).

Måndag

Fika hos syrran. 

På eftermiddagen kom Göran och pratade med oss om begravningen, det var han som höll i den. 

Tisdag

Ingmarie hade med sig fika och vi satt vid en sjö och pratade. 

Onsdag

Promenad med Ingmarie. Alla platser ute hos dem är också fulla med Elvira-minnen. Alla ridturer på stigarna, köra fyrhjuling, Elvira och Tindur, Elvira och Timon. 

Torsdag och fredag var jag i Stockholm, speciallärarutbildningen. Jag fattar inte hur jag fick det att funka, men jag var i nån sorts bubbla så länge jag hade folk runt mig och fokuserade på det jag skulle. Däremellan var det fruktansvärt. Att se universitetsstudenter med livet framför sig. Se platser för jag varit med Elvira. 

Jag var tvungen att åka, för att klara kursen, alternativet hade varit att hoppa av. Det hade inte Elvira velat, hon peppade mig att plugga och var stolt över mig. 

Mina studiegruppskamrater visste om det, en av dem, Lina, släpade med mig ut och bjöd på pizza på kvällen. 

Ebbes mamma ringde, de hann ju lära känna Elvira väldigt bra och saknar henne mycket. 

Jag grät konstant på tågresan hem, men kunde gråta tyst som tur var. Skönt att komma hem.