Pumpalykta!

Idag har jag för första gången i mitt liv gjort en pumpalykta. Amerikansk tradition, visst, men mysigt. Det är något så härligt höstigt med pumpornas färg, och det här med lyktor och ljus är ju så underbart i mörkret. Det var dock lite småäckligt att gröpa ur den. Elvira sparade pumpafrön till Håkans stora glädje, som hon ska plantera i vår.




I morgon ska vi gå till skogskyrkogården och titta på alla ljus. Det är så vackert och stämningsfullt, andaktsfullt att gå på kyrkogården i mörkret när alla ljus är tända. Sen ska vi äta god mat. Vi får huset fullt, Mathilda är hemma och Kalle, Jossan, Filip och Andjelin kommer hit. Vet inte var alla ska sova, men det löser sig! Finns det hjärterum så...

På söndag ska vi ha änglafest på Söndax. Vi ska prata om änglar och fika och mysa. Får se om vi får med oss Isak och Andjelin.

Nu plingade det på dörren, två läskiga spöken stod utanför. Lyckade skrapa ihop lite av Elviras gamla godis, trodde inte det skulle dyka upp några förrän i morgon. Fast egentligen är det ju rätt smart att de går idag, även om det är fel dag.

Dagens citat:

Vid allhelgonahelgen skapar minnesljusen en märklig stämning av eftertanke, tacksamhet och sorg när vi går längs gravstensraderna. Stumma stenbudskap ger antydningar om liv som har gått. Bakom de korta texterna kan man ana både glädje och sorg, både tacksamhet och smärta. Strävan och kamp skymtar under mossa på stenar från sekelskiftet, som vi försöker tyda mellan ljuslågornas dansande skuggor. Ett försvunnet samhälle stiger fram i de fina titlarna som skimrar i guld på svart marmor.

Här möts liv och död, gammalt och nytt, då och nu.

www.svenskakyrkan.se