En vecka

Jag gör ett försök att, nu efter begravningen, skriva lite om tiden mellan  Elviras död och begravningen. Den första veckan var jag som i en bubbla, det hemska gick inte att ta in. Håkan och jag var sjukskrivna båda två. Oskar valde att gå till skolan och försöka ha så mycket vardag som möjligt. Vettigt och starkt gjort. Maria var här så mycket hon kunde och hjälpte till på alla sätt och vis, så jag kan inte skriva om alla tillfällen då hon var här. 

Lördag. Svärmor/Farmor kom och fikade på förmiddagen. Mathilda och Josefin kom. Ingmarie var här med Oskars moppegäng, de hade med blommor, godis och mat-presentkort och tog med Oskar ut på en mopperunda. Så glad för det för Oskars skull. Kloka föräldrar har pratat med tonåringarna om att vara som vanligt så mycket som möjligt. 

Svenska kyrkan stod öppen för de som ville tända ett ljus. Maria, Mathilda, Jossan och jag gick dit en stund innan och tände våra och pratade med prästen Sara. Sen fick jag åka dit igen med Oskar. 

Många var där under kvällen. 

Söndag. Johan och Maria kom och hjälpte oss att tömma det sista ur poolen och vika ihop den för vinterförvaring. Många säger att vi ska säga till om det är något de kan hjälpa oss med, men det är svårt att be om hjälp med vad som helst, som poolen, vilket var något som måste göras. Så tacksam för fina släktingar! 

Vi fick också besök av några av Elviras kompisar från gymnasiet. Så fint av dem att våga komma!

Mathilda flyttade till ny lägenhet, vi skulle egentligen ha hjälp henne på lördagen, men nu fick hon hjälp av sin mamma m fl på söndagen. Stefan och Samorn kom med thaimat som Samorn lagat, sååå gott!

Måndag

Håkan och jag åkte och handlade på annan ort, det var för jobbigt att gå in på affären här hemma och träffa folk. 

Universitetet flaggade på halv stång. 

Jag, Maria och Mathilda tog med Oskar och Jossan och tittade på Elviras stuga, eftersom de inte varit där.  Så konstigt att vara där. Alla framtidsplaner, alla förhoppningar. Borta. 

Blombuketterna strömmade in. Ida och Emma var här på ett kort besök. Blir så ledsen för Idas skull också, alla hennes och Elviras framtidsplaner som inte blir av. 

Tisdag

Penny och Roxanna m fl kom och hälsade på och spred glädje. Barn är ju underbara och okonstlade! Vi höll på och röjde i Elviras rum, planen var hela tiden att när Elvira flyttade skulle Oskar få ta hennes rum, som är mycket större. Barnen hittade Frost-klistermärken och frågade om de fick ta dem. Ja, svarade jag, Elvira har ju ingen användning av dem nu. Nej, för hon är ju död, konstaterade Roxanna. 

Onsdag 

På förmiddagen var jag hos Ingmarie och pratade. Håkan plockade svamp. Sen var det dags för besök på begravningsbyrån. Proffsigt och superbra bemötande, något som uppskattas när livet är upp och ner.

Hemma packade jag ihop en låda med kläder, filt, smycken som Elvira skulle ha på sig. Sovnalle fick vara med förstås. 

Syrran och jag grejade med Oskars blivande rum. 

Torsdag

Mina rektorer kom på ett kort besök. Det kom mer blommor. 

En vecka hade gått sedan vår älskade Elvira dog. Helt ofattbart att tiden fortsätter, att inte allt stannar upp.