Att skiljas åt är att dö en smula

Jag hoppas att jag genom att lägga till ett ”åt” i titeln undvek att skrämma slag på någon. Det är inte skilsmässa på gång i familjen. 

Söndagen började med en lugn förmiddag med lek. 

På eftermiddagen åkte vi till syrran, där det förstås blev bad. 

Och Boccia!

Vi fikade hemma och smakade rabarberlemonaden, som fick godkänt. 

Sen fick Elvira och Oskar (med Johan och Håkan som backup) (och efter en stund kom Jossan) vara barnvakt, när Maria, Martina, Mathilda och jag gick på bio. Äntligen dags för Downton Abbey: En ny era! Den var bra, blev så glad att se alla välbekanta ansikten! Storyn var kanske lite osannolik och tunn på sina ställen, men bra ändå!

Barnen hade kul och lekte när vi kom hem!

Sen hade vi tacoknytis! Penny och Arvid valde eget bord i trädgården!

Roxanna och Vera valde eget bord på altanen!

Och det är dem vi övriga kollar på!

Gott och trevligt!

Men sen var det dags, efter fyra intensiva dagar, för barnen att skiljas åt. Arvid och Vera skulle dessutom åka från sin mormor. Jossan stannade över natten med Penny och Roxanna. Det var ett och annat ledset barn och en och annan vemodig vuxen. Vi har haft så bra dagar med alla fyra barn och det har varit så roligt att ha Penny och Roxanna här en vecka. 

Att skiljas är att dö en smula.