I onsdags morse ringde Josefin, som vaktar huset när vi är borta. Hon hade hittat en av kaninungarna död i buren. Jag ringde underbara vännen Ingmarie, för Josefin ville inte ta rätt på den. Hon hittade den andra kaninungen död inne i det lilla huset. Vi vet inte vad som hänt, om mamman bitit ihjäl dem eller om de blivit sjuka eller nåt, det får vi väl aldrig veta. Som ni förstår blev Elvira mycket ledsen. Först över att den ena var död, hon undrade så vilken av dem det var. Sen fick vi beskedet att båda var döda. Lilla gumman! Jag blev så ledsen för hennes skull! Och lite för de underbart söta kaninungarnas skull förstås.
Nu vet vi inte hur vi ska göra, om vi ska försöka få en kull till eller inte. Vi vill ju inte att något sådant ska hända igen...
Åh vad tråkigt! Förstår att Elvira är ledsen <3 Livet är hemskt ibland...
SvaraRadera